Hundväder

Idag har det varit hundväder ute, eller?  Betydelsen eller bakgrunden till begreppet hundväder kan både gemene man, diverse hundmänniskor och kanske även hundar fundera kring. Vad den ursprungliga betydelsen är kan jag bara ana men gissar jag med förnuftet i behåll borde det väl luta åt att det är ruskväder såsom regn, dimma, blåst (motvind förstås) och kanske några plusgrader.  Marken är våt, gräset som efter sommarens grönska förvandlats till en grön smet är fuktigt på gränsen till vatten, där marken saknar gräs har det bildats lerpölar och en mörkbrun smörja. Vinden biter i kinderna och de små nubben till regndroppar smattrar sig snabbt in på bara kroppen. Skulle smånubben, som i dagens fall, förvandlas till lite större spikar är kaoset innanför skor och kläder snabbt ett faktum. Strumpor kippar och klibbar i våta skor, tröjor och jackor mer än lovligt våta. Det är svårt att klä sig vettigt. Det som passar i kyla är för varmt och det som passade för några månader sedan är redan inplockat i garderoben och skulle oavsett om det satt på kroppen inte hjälpa mot kylan. Då återstår de varma underställen, tröjorna och mössan vilket, om man liksom jag har hund och rör på sig, snabbt resulterar i svett.  Svetten blandas med utifrånkommande småspik. Krisen är total. Jag är våt, trött, svettig orakad och förstörd... Myrra då: det är ju för hennes skull jag är ute och det heter väl inte hundväder för inte? Eller?

Myrra hon är helt oförstående. Vad i h-vete gör vi ute i detta väder? Vad är det för kul att väta ner pälsen? Hur tänkte du egentligen när du ville att jag skulle sätta mig på en våt gräsplan. Lägga mig... aldrig. Vi går in istället. Hallå? Är du med husse eller har dimman trängt sig ända i den gråa sörjan i hjärnbarken och påbörjat en förruttnelse likt en märklig väderform av alzheimer, tycks Myrra undra? Vad gör vi ute egentligen? Jag är visserligen hund men jag föredrar faktiskt mys i soffan, rena lakan och torra tassar. DET ÄR VÅTT UTE! Husse för tusan. Skärp dig. Så går troligen Myrras tankar.

Slutligen får jag ge mig. Jag beger mig hemåt. Sur, trött och förstörd. Myrra är dock glad och pigg. Så fort vi kommer in genom dörren vaknar kelpien i henne och lakritstroll tillsammans med minilurv springer som galna jagandes varandra i korridoren här hemma. Det är hundväder... INNE!