Säsongsavslutning på agilitytävlingsplanen.
Vi har varit ute idag igen. Jag, Megan och Myrra drog iväg en dryg timme norröver. Förväntansfullt banvandrar jag agility klass 2. Vid starten är Megan taggad. Jag startar med henne för att det troligtvis ger mer fart. Hon öser på som hon aldrig gjort med mig i det , för dagen, första loppet. Hon brukar komma igång först till andra försöket under dagen och vi har vänt och vridit på olika möjligheter att få fart på henne redan från dagens start. Idag kom det. Hon är tryggare, snabbare och verkar lita på att jag skall visa henne rätt. Hon gör ett fint lopp med fina kontaktfält, fint slalom trots en knepig ingång men tyvärr så drar hon lite extra mycket mot balanskontakten efter långhoppet och hamnar lite snett inför ett hopphinder vilket ger en vägran när hon knappt passerar hinderstödet. Hon svänger snabbt runt och i min iver att fortsätta det fartiga loppet lyckas jag tränga henne och ny vägran. Fy på mig. Sorry Sarah. Så som jag klagade på dig igår kväll när du korsade hennes väg upprepade gånger. Så går jag o gör precis likadant. Men men, 5 eller 10 fel kan ju faktiskt vara helt egalt. Vad värre är. Jag viker av för tidigt inför ett hopphinder i hoppklassen. Återigen: jag har tjatat på Sarah. Denna gång om att tänka ett hinder i taget och inte vika för tidigt för Megan är ju faktiskt inte helt redo för det. IDIOTHUSSE! Klantigt på väldigt låg, låg nivå. Hur jag någonsin kom till klass 3 med mina tidigare hundar kan idag tyckas vara en stor gåta.
På det hela taget dock väldigt nöjd med Megans attityd, Megans fart och att vi trots allt gått runt 2 lopp bara en liten hårsmån från total succe. Det känns som om Megan inför nästa säsong kommer lägga in ytterligare en växel och med rätt coachning kommer Sarah o Megan utföra stordåd. Kanske får jag upprepat förtroende nån enstaka gång även framöver och då skall det banne mig nollas. En skön känsla har, trots att nollresultaten idag uteblivit, infunnit sig efter dagens tävling. Bådar gott. Nu skall det tränas inför nästa säsong. Även Myrra skall få känna lite på några av hindrena. Framåt sensommaren nästa år gör ju också lilla söta pussgurkan Maja sin premiärtävling. Massor av kul att se fram mot alltså.